Jag brukar alltid vakna några minuter innan larmet börjar ljuda och dessutom så brukar jag vara uppe ur sängen och pigg på några sekunder, går direkt in i duschen för att sen gå ut på balkongen och känna på vädret, fixa i ordning kaffe och alla detaljer som Marie ska ha med sig till jobbet.
Den här morgonen var lite annorlunda.
Larmet ljöd som vanligt 04:30, jag sträckte bara ut handen, stängde av det och somnade om. Som tur är så har jag en klocka i huvudet som kom med någon slags varning för när klockan var 04:55 så slog jag upp ögonen och visste direkt att jag var sen. Det var länge sen som jag var så trött som denna morgon, jag fick inte upp ögonen och jag vinglade mer eller mindre ut ur sovrummet och visste knappt var jag var och vart jag var på väg.
På ren rutin så gjorde jag allt jag skulle göra och fick till slut upp Marie ur sängen som nu också hade lite extra bråttom.
Jag vaknade inte till förrän jag satt i fåtöljen och fick i mig morgonens första droppar av kaffe. Koffein ska man definitivt inte ska underskatta som medicin eller som snabba vitaminer.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar