Äntligen så var På Spåret tillbaka. Det här är ju en serie som jag aldrig missar ett avsnitt av och det är ett enastående fredagsnöje att luta sig tillbaka i fåtöljen och njuta av. Min fru är väl inte lika entusiastisk men hon sitter med i alla fall.
Jag är inte den som ger upp minsann. Testade ju Göteborgs Kex samarbete med OLW förra veckan som enligt tillverkaren skulle vara en mix mellan kex och chips. Jag tyckte ju dock att det enbart smakade som salta kex vilket gjorde mig lite besviken. Nu hittade jag en smaksatt variant av dessa så kallade kips och var då givetvis tvungen att testa den också.
Det här var lite roligare och bra mycket mer smak än dom förra. Jag tyckte att den här varianten som då hette ranch var riktigt goda men det är fortfarande salta kex det handlar om. Den där chipskänslan vet jag inte var man ska hitta någonstans.
Vid 16-tiden så bänkade vi oss med alla fyra barnbarn på Pinchos där det tillsammans med en del kaos blev mat och dryck i alla dess former och konstellationer.
Jag har alltid tyckt att den här restaurangen haft ett spännande koncept och att det varit gott men den här gången så var det faktiskt ganska smaklöst men grabbarna tycker att det här är roligt och det är ju det viktiga så går vi hit flera gånger så blir det för deras skull helt enkelt.
Blåsten fortsatte med oförminskad styrka men molntäcket spack i alla fall upp mitt på dagen och ljuset fick då åtminstone lite plats också vilket ju alltid är lite trevligare under denna, annars rätt mörka tid.
Väl hemma efter besöket på MåBra så var jag rätt trött. Min sjukgymnast gick först igenom högerbenet ordentligt, kollade upp hur lite och hur mycket jag kunde böja benet i alla möjliga och omöjliga vinklar och efter det så fick jag gå fram och tillbaka en stund i en korridor med och utan kryckor medan han skrev ned allting i sin lilla hemliga bok. Efter detta så fick jag testa att cykla försiktigt och jag blev själv förvånad hur bra det gick.
Efter denna ganska milda inledningen så fick jag i alla fall veta att jag just nu ligger väldigt bra till och före i återhämtningen enligt dom tabeller som man tittar på efter en sån operation som jag nu genomgått.
Bara positiva svar efter detta besök.
Väl hemma igen som sagt...Jag hade ju inte ätit någon frukost innan jag drog iväg på morgonen så nu blev det istället en frunch (jag säger frunch för jag tycker att vi kan ha ett eget ord för blandningen av frukost och lunch istället för att använda det gängse brunch) bestånde av stekt falukorv från Manges Ost & Chark och sen bara med senap och ketchup till det. Enkelt och förbannt gott. En korvälskare som jag brukar inte komplicera saker och ting när det handlar om just korv, enkelt är oftast bäst.
09:35
Äntligen så var det dags att påbörja rehabträningen. Jag har ju tränat varje dag hemma men det blir ju en annan sak med en sjukgymnast och på ett fullt utrustat gym.
Det tog ungefär 40 minuter att promenera till MåBra och det är en, i vanliga fall en skön tur men just den här dagen så var det verkligen storm ute och för en annan som i vanliga fall är lite vinglig för tillfället så blev det en bra uppvärmning inför besöket hos sjukgymnasten. Som tur är så var det en mild temperatur ute så det blev aldrig kallt men att lyssna på ljudbok längs vägen var meningslöst. Det susade och ven så mycket i öronen att jag knappt hörde ett ord så dom lurarna åkte snabbt ner i ryggan.
07:05
07:50
Jag skulle inte säga att jag är dålig på att laga mat eller känner mig osäker i köket men det krävs lite planering när jag står för matlagningen. Jag är en receptnörd som följer det skrivna ordet vad det gäller ingredienser och måttenheter med yppersta noggrannhet och så ställer jag fram allting på köksbänken i rätt ordning.
Jag har blivit mer vågad och brukar nu ta lite mer grädde än vad som står, lite extra kryddor eller mer av något annat och det beror på att Marie pushat mig i den riktningen, vilket jag gillar för det innebär att jag trots att receptet står där framför ögonen när jag lagar mat numera drar iväg åt lite olika spännande håll.
Jag är ändå avundsjuk på Marie som bara kan slänga ett öga i kylen och ett i skafferiet och sen bara slänga ihop någonting som alltid blir gott. Den här dagen hittade hon några lasagneplattor i skåpet, en liten bit köttfärs i frysen och så vips så blev det lasagne till middag.
Det ringde på dörren vid 18-tiden och i vanliga fall så brukar vi nu inte längre öppna när vi vet att det är Påsk eller Halloween för dagens unga som springer runt verkar ha tappat själva meningen med allt det roliga. Vi såg ett gäng här utanför på gården där en var utklädd medan dom andra bara hängde på för att om möjligt få något. Dessutom så är det nog mera pengar dom vill ha än godis.
Nu visste vi ju att besöket vi fick denna torsdag var våra minsta barnbarn och deras två kompisar så givetvis så fick dom godis och kunde glada dra vidare.
En nyhet i chokladhyllan måste givetvis testas och den här gången så var det blandningen choklad, pepparkaka och apelsin.
Redan i doften så fick man en känsla av Jul och den satt faktiskt i även i smaken. Det var en bra blandning av alla dessa ingredienser, ingen tog över och lämnade någon annan i bakgrunden. Pepparkakan bjöd på julstämningen och apelsinen stod för den fräscha delen och så en liten krispighet på det som gjorde chokladen bra kexig.
Blandade ihop en del rester som faktiskt förvandlades till en riktigt sjyst lunch. Tog dom bitar stekfläsk som blev över sen gårdagens middag, purjolök sen korvgrytan för några dagar sen, spaghetti som jag hittade i frysen och så olivolja och lite hackad vitlök till det.
Jodå.
Det blev inte mer än 30 minuter ute på balkongen denna morgon innan regnet kom in västerifrån och mer eller mindre tvingade mig att gå in. Hann i alla fall med en mugg kaffe och att påbörja boken Vendetta av Jan Guillou innan det blev dags att lämna blåst och regn och värma sig lite inomhus istället.
